"Oasis": What's the story?

I beskrivningen av innehållet i denna bok kan man på baksidan läsa följande citat av dess författare ”Frightening, especially when he is doing coke ...He will not censur thought or deed, regardless of who gets hurt”.

Ian Robertsons kommentar om Oasis upproriske sångare och frontman Liam Gallagher ger helt klart en liten föraning om vad denna engelskspråkiga exposé om rock ’n’ roll kommer att handla om. I egenskap av att ha varit turneledare för Oasis under ca ett års tid, vid tidpunkten för deras genombrott internationellt har Ian Robertson kommit nära inpå manchestergruppen i många avseenden. För läsaren tecknar han inledningsvis en bakgrund och beskrivning till vad som väntade för honom själv och för Oasis efter det att de 1994 hade skivdebuterat med Definitely Maybe, ett album som av många kritiker vid tiden kom att betraktas som ett av de främsta på många år i rockgenren. Oasishypen hade därmed tagit fart och snart skulle gruppen skörda publikframgångar världen över inför lyriska fans.

Robertson berättar engagerat om bandet på dess världsturne till Usa och Japan, man får också följa Oasis på dess brittiska hemmaplan och under en bejublad konsert i hemstaden Manchester på den legendariska klubben Hacienda. I sammanhanget omnämns också skivbolagsmagnaten Alan McGee på Creation som var en starkt bidragande faktor tilll att Oasis nådde rampljuset. Det är en initierad och välskriven berättelse av en före detta fallskärmsjägare som inledningsvis ser Oasis live för första gången på en rockklubb på Manhattan i New York. Robertson, själv förtjust i rock och Rolling Stones, gillar vad han ser, och efter att ha presenterats för en av gruppens medlemmar får han snart umgås med Oasis på nära håll under en längre tid då de i praktiken vistas ihop dygnet runt .

Givetvis är det fascinerande läsning för de som var med då det begav sig under denna epok på 90-talet, en tid då rivaliteten var stor mellan britpopparna Oasis och deras svurna rivaler Blur. I vad som med mediernas hjälp stundtals kom att likna ett veritabelt rockkrig kom Oasis kanske då också att stå på toppen av sin karriär. Som nämndes i inledningen blir drogerna till ett centralt inslag i berättelsen inte minst under gruppens intensiva turnerande kors och tvärs över jordklotet. Oasis inte bara odlar myten om rock n roll, de lever verkligen rockstjärnelivet, men med tanke på den framgång och status dessa grabbar från Burnage i norra England plötsligt kom att uppnå är det kanske inte så oväntat.

Att det blir berättelsen om de bägge bröderna Gallagher som hamnar i fokus är på sitt sätt naturligt, sångaren Liam och hans uppträdanden ägnas avsevärd uppmärksamhet liksom hans relation till de övriga gruppmedlemmarna. Liam är i hög grad porträtterad som den elake och rebelliske sångare han kan vara. Han var vid tiden omkring 22 år gammal och hade just uppnått stjärnstatus i Oasis samtidigt som han hade ett rykte om sig som temperamentsfull bråkmakare något Robertson också visar och har fångat på ett övertygande sätt. Sångarens kaxiga attityd är inte alltid så rolig för de som drabbas, hans dräpande kommentarer kan dock stundtals utgöra smått uppfriskande, humoristiska bidrag till berättelsen i stort och är kanske också ett uttryck för den integritet Liam besitter.

Turneledaren och författaren Ian Robertson framstår också som något av den fadersfigur Liam själv aldrig hade, då han och brodern hade en i allra högsta grad utsatt barndom i föräldrahemmet med en brysk och frånvarande far. Storebror Noel som i hög grad ligger bakom gruppens framgångar genom sin exceptionella låtskrivarförmåga är i kontrast till sin lillebror på ett inkännande vis skildrad som den ödmjuke, tystlåtne men för all del rättframme rockmusiker han är.

I boken varvas turneberättelsen med dialoger gruppmedlemmarna sinsemellan ackompanjerat av faktarutor beskrivande olika typer av droger såsom LSD och marijuana. Som läsare ges man också en bakgrund till bruket av kokablad, kokainets införsel till Europa, liksom drogernas hallucinatoriska effekter. Placerade i bokens mittuppslag återfinner man ett antal svartvita fotografier på gruppmedlemmarna, som i sig utgör ett bra tidsdokument. Mot slutet av berättelsen framträder de spänningar som till slut leder fram till turneledarens dramatiska avsked och farväl efter en intensiv och omtumlande resa. Med denna Oasissaga om gruppens genombrott och dess väg mot berömmelsen har Ian Robertson bidragit med ett litet stycke rockhistoria som är klart läsvärt och fängslande. Bokens inledande textrader lyder ”And in the end the love you take is equal to the love you make”. Det är hämtat från låten ”The end” skriven av Lennon och McCartney, utgörande näst sista spåret på albumet Abbey Road, och får markera slutet på denna text.

Robertson, Ian. "Oasis"-What's the story? Delta, 1997.