lördag, juli 08, 2006

Høeg och Biehls privatskola

Det har varit tropiska nätter den senaste tiden,
på dagarna har kvicksilvret letat sig upp mot 30 grader i skuggan.
Solens strålar har lyst från en klarblå himmel och jag har njutit av värmen.
På kvällarna har jag läst Peter Høegs roman De kanske lämpade
som är en välskriven, och förmodligen självbiografisk uppgörelse med det danska skolväsendet så som det såg ut på 60- och 70-talet. De kanske lämpade handlar om tre socialt handikappade barn som sammanstrålar på Biehls privatskola i Köpenhamn.
Peter, Katarina och August har getts chansen att deltaga i ett skolexperiment som dock kännetecknas av tyrannisk pedagogik och minutiös tidsplanering.
De tre klasskamraterna tvingas även utstå aga och gör snart uppror mot rektorns bryska regim.
Centrala teman som Høeg återkommer till i romanen är den rådande
tidsuppfattningen och den darwinistiska ideologin. De kanske lämpade är en läsvärd och tankeväckande bok och
jag konstaterar hur pedagogiken har utvecklats fram tills idag.
Biehls experimentskola framstår också som en god idé till en början med Grundtvigs filosofi om det talade ordet
som en del av undervisningen. Den inhumana disciplinen lämpar sig dock inte allt för väl för de kanske lämpade vilket också visar sig ju längre i handlingen man kommer.
När man idag handskas med elever med särskilda behov
sker det med ett synsätt som känns avlägset från det Høeg riktar kritik
mot och skildrar. Stilistiskt har den danske författaren bland annat kommit att jämföras med Karen Blixen och Høegs litterära stil betecknas inte sällan som magisk realism mycket tack vare de fantasifulla berättelserna.
Peter Høegs böcker har översatts till en rad språk och säljs idag i över 30 länder. Hans senaste roman kom ut
under året och heter Den tysta flickan , med den bröt han också tio års tystnad.
Mottagandet har visserligen varit relativt svalt och boken har anklagats för att vara alltför överlastad, samtidigt är
Høeg en etablerad författare idag. Tidigare framgångar till trots fortsätter han ändå att skriva vilket på sitt sätt är glädjande för många som uppskattar hans författarskap.