måndag, december 29, 2008

En stillsam jul...

kom sakta att ebba ut
till tonerna av klassiska tonsättare som
Brahms, Beethoven och Haydn i radions P2.
Ännu kan jag känna doften av några hyacinter
och i fönstret tronar en amaryllis.
Skinkan och sillen är uppäten sedan en tid,
så jag tar istället en tugga av den kvarvarande
fruktkakan samtidigt som jag blickar tillbaka
på det år som har gått och nu lider mot sitt slut.

Med den svagt ljudande musiken i bakgrunden
försjunker jag i tankar samtidigt som jag
konstaterar att Obamas seger i det
amerikanska presidentvalet kom att
utgöra en viktig händelse under 2008.
Med Obama som tillträdande
president kan människor kanske våga hoppas
på en lite bättre värld framöver
även om det med den djupa finanskrisen i åtanke
kan se mörkt och dystert ut för närvarande.

Musikaliskt blev det ett desto intressantare år
något som den kritikerrosade skotska gruppen
Glasvegas starkt bidrog till i och med ett
enastående fint albumsläpp under hösten.

Vissångaren Cornelis Vreeswijk sjöng
en gång om en död jultomte...
Inte utan en viss förkärlek för de
årligt återkommande traditionerna
har julen alltid varit en för mig viktig högtid.
Med allt vad den innebär i form av mat och
dryck kan julen också vara en trevlig tidpunkt
vid denna tid på året då man får umgås och
vara tillsammans. Närvaron av nötter och
dadlar är viktigt, precis som att åsynen
av en praktfull lysande gran också
kan väcka fina minnen till liv.
Ett nytt år står nu inför dörren,
en ny tid nalkas och måhända finns det också
en hel del intressant att se fram emot.

En stad full av böcker...

I tidningen The London Paper
erbjuder dess skribent Lottie Moggach
läsarna en liten guide till några
bokhandlar i staden vilka var och en
besitter sin särpräglade charm. Den
lilla listan omfattar ett flertal
intressanta tips inom skiftande
ämnesområden av vilka jag
kom att fastna för följande tre.

Primrose Hill Books
Lämpar sig väl för den
som letar efter nyare, samtida fiktion.
Ur charmsynvinkel är det litet
men fint inrett med bokhyllor
som når ända upp till taket
och vid ett besök kan man få sig
en litterär uppläsning till livs
av en lokal celebritet såsom
författaren Martin Amis
som brukar titta in då och då.
Här går också att göra bokfynd då
affären har ett stort lager med
äldre, begagnade böcker som man kan
erbjuda sina kunder. Intresserade
kan fråga personalen för mer info.
134 Regent’s Park Road, NW1

London Review Bookshop
Ett naturligt val då man söker
god litteratur av hög kvalitet.
Böcker av Jackie Collins
är desto svårare att få tag i.
Miljön beskrivs som lugn
och spaciös samtidigt som
besökaren återfinner
en kakbutik alldeles vägg i vägg.
14 Bury Place, WC1

Koenig Books

Utgör ett utmärkt alternativ för
den som är intresserad
av samtida konst, fotografi och arkitektur.
Som en del av Serpentine Gallery lokaliserad
till Kensington Gardens mitt är Koenig Books
en liten och intim bokhandel men
erbjuder i gengäld ett omsorgsfullt
utvalt urval av böcker.
Som exempel nämns Magnum Magnum,
en mäktig volym innehållande
det bästa av den världsberömda
fotoagenturen Magnums bilder.
Kensington Gardens, W2.

lördag, december 27, 2008

Harold Pinter - om en stor dramatikers bortgång

Den på julafton avlidne pjäsförfattaren och nobelpristagaren Harold Pinter blev 78 år.I kraft av sin originalitet och skaparförmåga kom han att bli till sin generations mest inflytelserike dramatiker, och förmodligen är han också 1900-talets främste företrädare för det moderna dramat. Med Samuel Beckett som viktig influens och förebild har Pinter setts som en representant för den absurda teatern av samtida uttolkare, medan han beskrivit sig själv som realist i första hand.

”Among contemporary dramatists Harold Pinter holds a unique place. Few, if any, have so lastingly and so profoundly influenced fellow playwrights — not just in this country but also beyond. ”, det skriver den brittiska tidningen The Times på juldagen i en dödsruna över den bortgångne.

Som son till damskräddaren Hyman Pinter med hustrun Frances föddes Harold Pinter 1930 i stadsdelen Hackney i London.Uppväxtåren kom han att tillbringa i East Ends tuffa miljöer.Under de tidiga skolåren spelade han Macbeth och Romeo, samtidigt som han blev introducerad för John Websters dramer.Pinter kom i unga år också att utveckla en livslång passion för cricket.

1948 inledde Pinter dramastudier vid Royal Academy of Dramatic Arts och vid det tidiga 50-talets början tog det egna skrivandet fart samtidigt som Pinter kom att få uppdrag som skådespelare. Under namnet David Baron kom han också att turnera till Irland vid sidan av framträdanden vid teatern Hammersmith. (The Times, 25/12 2008)
Hans första pjäs blev The Room, ett kort stycke som skrevs på endast fyra dagar och som skulle komma att följas av några exceptionellt fruktbara år.Först ut att ha scenpremiär i England var de två fullängdspjäserna The Birthday Party (1958) och The Caretaker (1960) vilka också betraktas som mästerverk i sitt slag idag.
Ur Pinters produktion av mer än 30 pjäser återfinns även The Homecoming (1964) som tillsammans med No Man’s Land (1974) och Betrayal (1978) också hör till de viktigare.I sina teaterpjäser har Pinter velat skildra sociala maktstrukturer samtidigt som verken kommit att sätta den mänskliga karaktären i fokus. Hans pjäser utspelar sig ofta i ett slutet klaustrofobiskt rum, där dialogen utgör ett minfält och där till synes harmlösa fraser kan såra, det skriver den indiska dagstidningen The Telegraph den 26 december 2008.

Den vänsterorienterade Pinters generationskamrater var bland andra John Osborne och Arnold Wesker vilka hörde till en grupp av banbrytande engelska dramatiker som vid tiden kom att gå under beteckningen ”arga unga män”. Osborne var starkt bidragande till benämningen och kom med verket Look Back in Anger (1956) att inleda en konstnärlig våg som blev till inspirationskälla för kommande generationer.

I likhet med sina samtida behöll den frispråkige Harold Pinter också sin vrede livet ut, han tog ställning emot krig och orättvisor i världen, samtidigt som hans politiska hållning kom att närvara implicit i hans pjäser. (The Telegraph, 26/12 2008) Utöver pjäserna och prominenta skådespelarinsatser var han även verksam som poet. I och med mottagandet av nobelpriset i litteratur år 2005 kom Pinters storhet att accentueras och han kom också vid tiden att rikta kritik mot censuren samtidigt som utnämningen givetvis var ett viktigt erkännande av en ledande dramatikers livslånga gärning.